Manifest mot stress.

Som lärare har man ständigt många järn i elden, och det är ju en av de styrkor detta jobb har. Men i bland blir det för mycket. Som nu.

Jag har ägnat helgen åt att fundera kring detta medan jag lekt med barnen på lekplatser, spelat spel, skrattat åt Ranelid och allt annat vad jag nu gjort i helgen.

Jag har kommit fram till följande: DET HANDLAR OM ATT HITTA GLÄDJEN I JOBBET.

Jag har gjort en lista över de idéer som jag hädanefter ska följa.

1. Jag ska samarbeta med mina duktiga kollegor.

   Genom att samarbeta så får jag bättre idéer och jag får feedback på det jag själv gör. Det gör att jobbet blir roligare.

2. Jag vill ha korta effektiva möten med max 4 st deltagare. Hellre fler än stora.

   Jag tror att om man är fler så blir det surrigt, trevligt och i bästa fall informativt. Men det går inte att samarbeta i för stora grupper. Jag ska alltså inte förvänta mig något av stora möten. Om stora möten ger något så ska jag bli positivt överraskad.

3. Jag ska vara kreativ, både privat och på jobbet.

   Privat ska jag lära mig att spela piano. Jag ska i höst anmäla mig till en skrivarkurs, för jag älskar att skriva texter om stort och smått.
   I skolan ska jag ta mig tid att skapa kreativa övningar och lektioner, för det är skitkul och det ger mig och eleverna så oerhört mycket.

4. Jag ska ha fasta tider och tilldelad tid till tråkiga saker som administration, rättning och allt annat mög man bara måste göra.

   Jag ska t e x ägna mentorskapet en timme i veckan, på tisdagar och fredagar har jag en halvtimme var till detta. Då och bara då svarar jag på ickeakuta frågor om eleverna, deras resultat, deras frånvaro etc etc. Vidare ska rättning ske på utsatta tider.

   Om jag inte rutar in min tillvaro så kommer jag att drabbas av tyfonerna av arbetsuppgifter som driver över mig under veckan och som gör att jag gör lite av mycket istället för allt av det viktiga. Att ständigt hamna i att göra lite av mycket tycker jag är väldigt stressande, jag blir aldrig färdig och det jag gör blir inte bra. Alltså tilldelad tid får vara tillräcklig tid för tråkiga uppgifter. Jag tror att det blir enklare att hinna färdigt om jag mer koncentrerat ägnar mig åt dessa uppgifter på utsatt tid också.

5. Jag ska vara lite privat med mina trevliga kollegor.

   Jag ska inte rusa mellan dagis, hem och jobb, jag ska ta mig tid att sitta ner och prata med mina trevliga kollegor och ha skoj på jobbet. Det är jätteviktigt för mig att ha människor omkring mig. Jag är ett extremt flockdjur helt enkelt, jag mår inte bra ensam.

6. Jag ska våga ångra mig och erkänna att jag hade fel och säga förlåt.

   Prestige är min fiende. Jag kan inte göra allt rätt och då måste jag kunna säga förlåt, och göra om.

7. Jag ska våga göra annorlunda och lyssna på elevernas förslag och idéer kring undervisningen.

   Hänger väl egentligen samman med kreativiteten. Men minskad stress tror jag faktiskt kommer av att man vågar bryta rutiner och vågar göra saker på ett annorlunda sätt. Då blir det roligt och jag blir mindre stressad.
   Mina elever har en enorm kraft och kreativitet, den ska jag utnyttja bättre.

8. Jag måste acceptera att jag inte hinner allt och att jag måste ankra upp min vardag.

   Trots alla dessa förslag så kommer det ändå inte att gå, för saker kommer att komma i mellan. Men om jag har ankrat upp och rutat in vardagstråket så kanske tyfonen av arbetsuppgifter blåser mig en kortare bit från ursprungsmålet?

9. När jag är utanför jobbet så ska jag skita i jobbet. Aldrig jobba en lördag !

   Fritid är fritid, arbete ska utföras på arbetstid. Jag ska inte tro att jag kan klara av att göra både och samtidigt. Oavsett hur mycket jag har att göra så ska jag aldrig, aldrig jobba på en lördag.

Skitjobb?

Jag rättar uppsatser och läser att amerikanska rekryter under det andra världskriget kontrollerades så att de inte var homon. Jag citerar min elev ”Rekryterna granskades efter feminina gångstilar, feminin klädstil och uttöjda anus.”

Jag har ingen anledning att betvivla sanningshalten i detta, men ett antal frågor dyker upp;
Var det en speciell människa som granskade anus? Hade man måttstock? Blir man verkligen uttöjd? Var de nöjda med att bli antagna till armén och istället för att få kriga och vara manlig i största allmänhet så fick de sitta och glo upp i arslet på unga män dagarna i ända? Eller berättade de stolt för sällskapet vid middagsbordet att de arbetade för armén, med en ytterst viktig uppgift, de mätte anus för att sålla ut homona?

Jag konstaterar också med mycket stor glädje att Monty Pythons Departement for Silly Walks verkligen existerat. Vad är ett manligt sätt att gå förresten? Bralla på sig och stappla runt som John Wayne, fast det påminner om C3PO:s urbögiga sätt att gå? Går jag manligt, eller har jag väckt arméns misstankar med mitt feminina sätt att gå i snart 40 år? Kan inte Expressen ha en gång skola? Så jag kan lära mig, om jag nu har gått fel, vilket jag inte vet.

Och ni som trodde att historia var ett tråkigt ämne!

 

Varför håller vi på och tramsar med tomten?

Ja, varför håller vi på och envisas med att påstå att
Tomten kommer med julklapparna? Vad är poängen med den lögnen?
Varför låter vi en skäggbeklädd latmask som inte gör ett skit på
hela året få cred för vårt köande, vårt slit för att få ihop pengar
till Nintendo och skit som ungarna ska ha nuförtiden? För inte är
det för barnens skull, eller hur? Hur många av er har hört talas om
barn som på julafton vägrat att ta emot en julklapp om inte tomten
delat ut den? ”jasså, det är farsan som köpt det här, då kan du
behålla skiten själv!” är inte en kommentar jag väntar mig från min
annars ganska frispråkiga sjuåring. Jag tror att Tomten finns för
våra vuxna nostalgiska drömmars skull, för vår önskan att på
Julafton kunna bli barn igen och få uppleva magin genom våra barn
igen. Och det är väl ingen dålig anledning att låta tomten komma i
år igen. Fast här är vi ju halvungrare och har Änglarna och
Jesusbarnet som presentleverantör. God Jul och ha en underbar helg
(inser att det är typ tredje gången nu, men har svårt att hålla mig
borta från iPaden).

Vad ska skolan syssla med?

Jag fortsätter min hets emot grundskolan lite, tänkte jag. Anledningarna är två, dels PISA-undersökningen som än en gång visar att Sverige går bakåt i kunskapsligan internationellt sett, och dels en artikel i dagens Sydsvenskan som belyser problemet på ett bra sätt tycker jag.

Om vi börjar med PISA så kan man kritisera sönder den undersökningen, precis som man kan kritisera sönder vilken mätning som helst -  BNP t ex måste vara det dummaste skit vi kan mäta om vi vill veta hur bra det går för länder ekonomiskt, eftersom nyttan t ex inte syns i det begreppet. Kritiker finns det alltså gott om, och jag håller med om att om man mätt andra saker så hade våra elever fått ett bättre resultat.

Mitt absoluta intryck efter 13 år i yrket är att elever idag är mycket mycket bättre på att göra muntliga framställningar och att jobba i grupp kring något än vad jag var när jag gick som smörnos på Katte.

MEN nu mäter ju PISA kunskaper, alltså torra tråkiga faktakunskaper, och där glider vi längre och längre bakåt år efter. Eleverna, om man ska raljera lite, kan inget, men är duktiga på att ta reda på saker. Problemet är att de glömmer jävligt fort, de kommer inte ihåg vad de lärde sig förra månaden.

Varför är det så?? Är svenskar dummare än sydkoreaner? Är finnar begåvade med större minne än svenskar? Nej, det är så klart inte svaret! Det måste ligga i HUR den svenska skolan lär ut! Något annat kan det ju faktiskt inte vara.

I dagens sydsvenskan kan vi läsa om en årskurs 9, det råkar vara i Hjärup, men kunde precis lika väl ha varit vilken skola som helst (utom i Kävlinge, för där stannar inte lärarna längre än två veckor och de har inte pengar till pepparkaksdeg eller klister).

Alltså ”9c på Hjärupslundsskolan har haft kemi och byggt molekyler av små plastbollar och pinnar. Då kom en del på att molekyler ibland kan få formen av små roliga gubbar.” Jo, de har haft KEMI och byggt gubbar med kulor. Vi får lära oss att eftersom pepparkaksfugurerna består av olika delar så lär vi oss att saker och ting består av t ex molekyler. Detta tog enligt artikeln ”… bara ett par veckor att bygga …”. I den längre artikeln i tidningen fick vi veta att detta kallades för ”Projektarbete”.

Jag är fullständigt övertygad om att båda mina söner, 4 och 7 år, förstår idén att om man sätter i hop saker så blir de något annat, LEGO är en inte helt obekant leksak. Vidare tror jag att ordet molekyl med en rimlig förklaring tar ungefär 2 minuter att avleverera för istort sett vilken jävla idiot till lärare som helst. Om det dessutom hade följts upp med en repetition veckan därpå så hade det suttit som en kniv i en bonde.

Problemet är att på en svensk skola så lär man inte ut på så sätt längre, där är man livrädd för att man ska bli brännmärkt som ”katederundervisare” eller ”gammaldags”, bli sedd som en sådan som använder papper och penna när det finns datorer, usch och fy!

Nej i den svenska skolan ska man vara opportunist om man ska synas, inte en god pedagog, det belönas inte. Media kommer aldrig och rapporterar om min genomgång av den ekonomiska konjunkturcykeln som jag höll idag igen. Media kommer när barnen gör Vita Huset i pepparkaksdeg och kallar det projektarbete i NO.

Att sen eleverna inte kan ett skit om kemi när de har käkat upp Vita Huset och kastat Nemesis spelar ju inte någon roll, media var ju där, skolan fick lite glans och eleverna var skitglada, högt betyg på att baka pepparkakor i Kemin, högt betyg på att bygga en stenåldersby i kartong på historien och MVG i samhällskunskap för att de tog reda på hur många sydafrikaner som hade AIDS 2006.

Analyskrav, kunskapskrav är reaktionärt, pepparkaksbak och datorsurf det är progressivt, och under tiden rasar svenska ungdomar efter år efter och skolsverige med Lärarhögskolan och Skolverket i täten står förvånat och tittar på, kliar sig på hakan och undrar ”Vojne, vojne, vad är det vi gör för fel?? Ska ställa lite mindre krav på eleverna så kanske de tycker det är roligt att gå till skolan och så löser det sig?? Ja, det gör vi!”. Under tiden blir svenska uungdomar omsprungna och deppar ännu mer över att skolan berövar dem deras framtidsutsikter för den lär dem inget.

Eller inget och inget, de kan ju sätta ihop pepparkakor med lim istället för socker, det håller nämligen mycket bättre då. Och vem vet, i framtiden är det kanske skitviktig kunskap att ha….

 

Vad lär eleverna sig på grundskolan?

Jag sitter och rättar ett historieprov i en av mina ettor. Det är helt normala ungar, med kattemått mätt, alltså jävligt duktiga ungar. Men hu vad de är dåliga på allmänbildning och faktakunskaper. Jag har haft prov om franska revolutionen och frågar några allmänsbildningsfrågor för att jag menar att eleverna ska få upp ögonen för detaljer också när de sitter och pluggar. Bl a frågar jag vem som var svensk kung när revolutionen bröt ut. Svaret Gustav Vasa dyker upp i mer än hälften av fallen, ca 20 % chansar på Karl XII eller Gustav XV eller Gustav Adolf eller någon, kanske en tredjedel visste att det var Gustaf III.

Vad sysslar grundskolan med?? Varför vet inte mina elever ens vem Gustav Vasa var? Varför har de inte en susning om vad Upplysningen var när de kommer upp till mig? Varför tror en av mina elever att USAs första president hette Willstone Churtchill? En annan chansade på John F Kennedy!

Jag menar att grundskolan måste sluta med att göra trolldeg och papier marche modeller av stenåldersbyar, hoppa över hela historien och sen köra Andra Världskriget med dem i en termin. För inte fan kan de det heller, de vet inte vem Mussolini var, de förstår inte det orättvisa i Versaillesfreden eller hur turbulent hela Centraleuropa var åren efter första världskriget. De har ingen översikt över epokerna, de vet inte vad som är typiskt för medeltiden eller hur en renässansmänniska kunde tänkas fundera kring livet.

De kan faktiskt ingenting, och det är fan inte ungarnas fel. Jag menar att SO-lärare på de senare åren av grundskolan måste börja ta sitt ansvar och ge eleverna en grundläggande överblick och en grundläggande begreppsapparat, så kan vi göra fördjupningarna på gymnasiet när de faktiskt är mentalt mogna för det. Det går inte att snuttifiera som det görs nu, ta lite små snuttar av mänsklighetens historia, göra nån jävla tavla som man hänger upp på biblan eller i matsalen och sen tycka att man kan hoppa vidare till andra världskriget. Skärpning!

Anti-äggets-dag-kampanjen inledd.

Jag skickade precis iväg följande mejl till kansliet@svenskaagg.se. Nu väntar jag med spänning på svar.

Ärende: gällande er kampanj Äggets Dag.

Hej

Jag läser med att ni inom Svenska Ägg har valt den 8 oktober till Äggets Dag i år och blir väldigt orolig och ledsen. Är ni inte medvetna om att det är min födelsedag? Jag har i snart 39 år kunnat fira min födelsedag utan konkurrens från kommersiella intressen eller påbud om tema för eventuella festligheter. Jag läser vidare i det informationsmaterial jag erhöll i en äggkartong från den lokala ICA-handlaren att detta är någon typ av internationellt jippo och att det ska vara särledes stort i min frus hemland Ungern. Vid en närmare kontroll av fakta i målet så visar det sig vara helt felaktigt. Någon Ägg festival existerar inte i Ungern.
Jag undrar nu följande:
Måste ni ta min födelsedag, snälla söta, låt bli, jag tycker att ni har ju Påsken, räcker inte det?
Måste jag äta ägg på min födelsedag nu? Får jag inte bjuda mina kamrater på Chateaubriand med Hasselbackspotatis som jag tänkt? Hur många ägg måste vi äta för att anses ha firat denna nyfunna högtid?
Vad händer med påskäggen nu, försvinner de nu, och vad ska mor och jag då äta till påskharen?
Tacksam för snabbt svar, då jag ämnar planera mitt födelsedagsfirande de närmsta dagarna.

Oroliga hälsningar
Skåningen Christian Ohlsson

Tove Klette har fel.

I Sydsvenskan får vi idag veta att Lund nu blev fyra i Lärarförbundets ganska fåniga tävling Årets Skolkommun, och igår fick veta att folkpartisten Tove Klette stödjer skolpengen (konstigt vore väl annars).

”Jag tror inte att antalet lärare är allena saliggörande. Det handlar också om att det är behöriga lärare, hur arbetsklimatet är, om det är lugn och ro i skolan, klassernas storlek, fungerade skolledning, god elevhälsovård etcetera.” Är hennes kommentar till den minskade lärartätheten.

Skolpeng innebär att det med varje elev följer en summa pengar (ca 60 000 kr / läsår) och den som fångar eleven får pengarna. Om en elev lämnar skolan så försvinner pengarna. Detta tror politiker betyder konkurrens men det förutsätter ju att nytjaren av varan också betalar för varan men så är ju inte fallet här. Alltså kan man inte kalla skolpengen för en marknadsanpassning. Inte heller ställs det några krav på att rationella val står bakom val av skola, att kompisarna ska gå på skolan eller att bussen stannar utanför är minst lika legitima skäl för en tonåring att välja gymnasieskola som att den valda skolan erbjuder den bästa utbildningen. Vidare kan friskolorna konkurrera med höga betyg och gratis dator, lite thaimat också kanske… Så varför skolpeng???

Låt oss titta på vilka faktorer Klette tror ger en bra skola och hur de korrelerar med Skolpengen, för att sen lägga de verkliga anledningarna till skolpengens införande på bordet.

Behöriga lärare; har relevans för skolan men har ju absolut inget med skolpengen att göra. Skolor med lägre anställningsmoral kan till och med enklare anställa obehöriga lärare eftersom de får mer pengar nu.

Arbetsklimatet; viktigt, men har det blivit bättre med skolpeng? Om hon menar bland lärarna så är det definitivt INTE så, vi vet inte ena veckan till den andra om vi har pengar till t ex studiebesök därför att om en elev lämnar Katte för Spyken så mister vi 60 000 kr. För eleverna har det inte givit något bättre arbetsklimat. De har får sämre resurser och sämre stöd, de får också gå i större grupper eftersom det alltid lönar sig för en rektor med en budget att trycka in 32 elever i varje grupp.

Lugn och ro har med den förra punkten att göra; det blir inte mer lugn och ro om de elever som behöver hjälp inte får den hjälp de behöver, det blir inte bättre om 32 elever sitter i en fördjupningskurs och inte kan göra sin åsikt hörd för det är 10 innan som ska säga något… Inte heller här har det alltså någon positiv effekt.

Klassernas storlek….. HALLÅ! Vakna! Tror Klette verkligen att gruppstorlekar minskar om man inför skolpeng??? Hur då?? Om jag har en lärare som kostar i runda slängar en halv mille om året, jag är rektor och jag ska fördela elever till denna lärare; hur gör jag då? Vi tar ett konkret exempel, 65 elever ville förra året läsa Samhällskunskap C, delar vi upp dessa elever på tre lärare då och ger dem 20-elevgrupper eller blir det två grupper på två lärare? Två lärare, 33 i den ena gruppen, 32 i den andra, skolan har sparat ett par hundratusen.

Tidigare fick vi pengar per grupp, om vi hade tre SH C så gav det viss Budgetutdelning, vi hade 20 elever i snitt, och kunde erbjuda en fördjupningskurs, eftersom det var möjligt att diskutera och analysera på varje lektion. Det går inte en grupp på 32.

Fungerande skolledning då? Nej inte heller där är den direkta skolpengen något att ha. En ekonomisk verklighet som hela tiden ändras, skolledning som inte vågar lova pengar till studieresor t ex därför att de vet inte hur det ska se ut nästa termin ekonomiskt. Ja ni förstår själv att det inte är bra skolledare. Dessutom blir rektorn mer och mer en budgetnisse och mindre och mindre en pedagogisk ledare.

Skolhälsovården? Ja, men det erkänner hon ju själv, resurskrävande elever får inte mer pengar. Alltså nej inte heller där är det en framgång.

Varför finns skiten då? För skit är vad det är! Varför? Svaret består av ett ord; FRISKOLORNA. De får ju pengar för varje unge de lyckas locka, de behöver inte ha skolbibliotek, skolhälsovård, de kan ta en del av pengarna och ta ut det som vinst, de kan anställa nyexade lärare till skitlöner och usla arbetsvillkor. Rektor för en skola har befogenhet att ändra betyg! Alltså kan en friskola förbjuda sina lärare att sätta för låga betyg för då sticker eleverna ju, alltså sätts det fantasibetyg på t ex Kunskapsskolan idag.

Kommunerna gillar också detta, det innebär ju att skolorna tvingas att spara in på undervisningen, det är lönsamt att ha stora grupper och anställa färre antal lärare. Pengar till att söka Kulturhuvudstad eller betala folk i tights som dansar på Domkyrkan frigörs istället….

Jag har i alla mina år röstat borgerligt i kommunvalet, jag har oerhört svårt att motivera det valet i år. Skolpengen är idiotisk från början till slut och det borde vilken skolpolitiker med intresse för en kvalitativ skola som helst inse.

Halebop IV – The Glorious Victory

Nu är de nog ganska trötta på mig…..

2010-09-03 11:17 Malin B Svar

Hej

Funktionen i telefonen är ingen tjänst som vi tillhandahåller och därför så har vi hänvisat till att göra ett serviceärende.

MEN nu gör vi såhär att jag sätter in det belopp som du betalat för datatrafik i utlandet som en pott till nästa räkning (det är mitt upp i fakturering nu så det kan hända att det inte hinner med denna körning och i så fall kommer det på nästa).

När jag kontrollerat dina fakturor så handlar det om 190,07 kr inkl moms.

På faktura 35067255105

82,04 Tyskland
1,71 Tyskland
1,71 Tyskland
5,13 Ungern
18,80 Ungern

Och på faktura 35171457100

30,15 Polen
6,35 Polen
28,30 Ukraina
15,88 Ungern

Välkommen åter
Hälsningar
Malin
Halebop Support

Halbop III – The New Instructions.

Inte en hänvisning till instruktionsboken, men väl en hänvisning till en ”Felsökningsguide”, och det vet man ju hur bra sådana brukar vara ( ja, jag har satt i sladden, ja, jag är säker att jag inte har eldat upp innanmätet på tvn…).

2010-09-03 09:27 Marit L Svar

Hej HANS CHRISTIAN

Så här skickar du in iPhone på service:

1. Gå in under fliken support på halebop.se – kontakta support
2. Välj kategori (abonnemang eller kontantkort)
3. Välj ärendet ”felanmälan & Service iPhone”
4. Fyll i produktnamn ”iPhone”
5. Klicka på ”sök”
6. Välj din modell och fortsätt registreringen. Behöver du få något fält förklarat för dig klicka på det blåa frågetecknet.
7. När du är klar med registreringen så skriver du ut inlämningskvittot genom att klicka på ”skriv ut”.
8. Du får inom ca 3 dagar hem ett vadderat kuvert med en fraktsedel med adressen till serviceverkstaden.
9. I kuvertet bifogar du: Telefonen (utan SIM-kort), inlämningskvittot (verkstadens kopia), Garantisedeln/kvittot du fick med när telefonen levererades. Inlämningskvittot märkt ”kundens kopia” behåller du tills du har fått tillbaka telefonen.
10. Du kan följa ditt service ärende via Internet. Länk och lösenord skickas till den epostadress du angav vid registrering. (kopia på inlämningskvitto går att skriva ut från servicelänken)

Notera att när det gäller garantiservice på iPhone erbjuder vi utbytesservice. Utbytesservice innebär att alla trasiga iPhones byts ut till en industrirekonditionerad enhet med nytt bakstycke, ny display samt nytt batteri. Er iPhone repareras aldrig. Detta gäller oavsett om felet täcks av garantin eller inte. Denna telefon kommer att följa Er gamla telefons garantitid.

Apple lämnar 12 månaders garanti på iPhone. Om du får problem med din iPhone finns en felsökningsguide som hjälper dig att hitta och rätta till de flesta fel som kan uppstå.

felsökningsguide:

http://www.halebop.se/se_halebop/pdf/iPhoneTroubleshootingGuide20080731.pdf

Det är viktigt att du går igenom alla stegen i guiden innan du skickar in telefonen på garantiservice för att undvika att du skickar in din iPhone i onödan.
Om felet inte täcks av garantin kommer ett kostnadsförslag skickas ut.

Om kostnadsförslaget inte godtas tar vår serviceverkstad 419 kr i felsökningsavgift om du vill ha tillbaka telefonen utan åtgärd.
Om du vill ha hjälp med felsökning kan du även vända dig till en Telia-butik.

För ytterligare information, gäller Apple´s service/garantivillkor och andra villkor, ber vi dig läsa vidare på www.apple.com/se/

Vi har tyvärr inga låne telefoner att skicka under servicen.

Välkommen åter
Hälsningar
Marit
Halebop Support

2010-09-03 10:28 HANS CHRISTIAN OHLSSON *Hej
Jag måste bara kontrollera så att jag har förstått detta rätt;
1. Jag hävdar att det INTE är något fel på min telefon utan på er tjänst.
2. Ni tar en avgift på 419 kr om det visar sig att jag skickat in min telefon för reparation trots att det inte var något fel?
3. Tror ni jag är dummare än fyrtio lass Hörby-svin???

Jag kan också upplysa om att den ”Felsökningsguide” som ni precis skickade inte innehåller ett ljud om någon lösning på mitt problem. Min gissning är att det beror på att felet inte uppstår i telefonen utan hos er på er tjänst.
Vad händer med alla inställningar jag gjort i min telefon, med alla appar, låtar jag lagt över etc?? Det är timmars arbete jag ska lägga ner för att riskera 419 kr i ”Felsökningsavgift”.
Det måste ni väl inse att detta inte är en tillfredställande lösning på problemet.
/Christian

Halebop II – The prequel…..

Jag välkomnar Susanne in i ärendet. Undrar om Linnea är sjuk? Vad ska Marit göra ikväll, kanske fredagsmys med familjen?? Så mycket man undrar. Ja, ja här kommer fortsättningen som egentligen är en lite av ett ”Så-här-började-alltihop-avsnitt”….

2010-09-03 07:18 Susanne A Svar

Hej HANS CHRISTIAN

Vi kan se att vårt system har registrerat att din telefon har kopplat upp sig mot Internet under tiden du har varit i utlandet. Det finns ingen möjlighet att vårt system skulle registrera att din telefon kopplat upp mot Internet om den inte hade gjort detta.

Om du har stängt av dataroamingen i din iPhone och telefonen har kopplat upp i alla fall så är det enda vi kan råda dig till att skicka in den på service så att Anovo får titta på din iPhone.

Välkommen åter
Hälsningar
Susanne
Halebop Support

2010-09-03 08:53 HANS CHRISTIAN OHLSSON *Hej Susanne,

vad trevligt att du nu också har blandats in i detta ärende. Snart har väl alla på hela avdelningen varit inblandade. Jag börjar misstänka att jag är utsatt för någon typ av företagsekonomiskt test där ni i undervisningssyfte ska använda mitt ärende som ett framtida exempel vad som händer när man inte svara en kund utan hela tiden hänvisar till olika ”lösningar” och olika personer. Nästa gång kan ni kanske fråga först om jag är frivillig till era experiment. Eller ni kanske tycler att detta är en framgångsrik affärsmodell??
För tionde gången; det är inget fel på min telefon, det har ju dykt upp ett meddelande varje gång jag har SMS:at att Dataroaming är avstängt med instruktioner hur jag kan sätta igång funktionen, vilket jag inte gjort eftersom jag inte är dum i huvudet och vill betala 35 kr /MB.
Felsäkra system har jag då aldrig annars stött på i mänsklighetens historia, du påstår att ni har ett sådant. Det finns ju ett par felsäkra system tidigare som man kan yppa. Att fröken ska känna till Harrisburg är väl att begära för mycket, men Titanic har du väl åtminstone hört talas om via filmen. Tillåt mig att tveka på er s k felsäkerhet, er kundtjänst tyder då på motsatsen.
Sluta skyll på telefonen, att ni inte kan specificera räkningen, att jag inte är läskunnig eller Försäkringskassan eller Bodström eller vem nu vill ge skyllen. Ge mig mina pengar tillbaka, för båda räkningarna, och jag lovar att jag ska bli en nöjd och snäll kund som ska sprida evangeliet om Halebop på den s k fria marknaden.
OM jag lämnar ner min telefon på service, erhåller ni kostnadsfritt en ersättnings iPhone under reparationstiden?
MVH Christian Ohlsson